Guilt-by-association är ganska uttjatat. Sovjet var inte socialistiskt, snarare statskapitalistiskt.

som I Sovjet eller Kina då Martin?

Nog är det viktigt att följa värdeord i samhället. Att leva solidariskt är givetvis betydligt mer skapande än att "bara" kalla sig socialist. Men en viktig aspekt som jag ser är att det kapitalistiska systemet skapar egoistiska människor. Vi är trots allt löneslavar i ett system där självförverkligande handlar om konsumtion och att putsa fasader. Det sociala arvet följer oss genom livet, en kvinna får sämre lön än en man, en arbetare kommer dö tidigare än någon från överklassen. Så länge våra liv formas utifrån ett ekonomiskt system kommer ordet solidaritet inte få leva ut i sin rätta glans. I ett socialistiskt samhälle tror jag att solidaritet kommer trivas betydligt bättre och frodas hos alla människor.

En övertygelse är farlig. Folk dör och dödar för sin övertygelse. Både inom religion och politik. En idé är mycket bättre, en idé kan du ändra om den inte funkade. En övertygelse är mycket svårare att ändra // ur "Dogma"

Därför är det bäst att inte knyta sig till en ideologi eller en religion. Ta det man känner är bäst för en själv och, som redan är sagt i denna tråden, sina egna värderingar.

Oj snacka om tråd! Jag skulle nog formulera mig såhär…

Jag är jävligt vänster. Vill uppnå anarki, men tror att människorna måste bli immuna mot sjukdomen ”Poänglivet” och liknande virus som kommer att förstöra vår vilja att leva i harmoni med varandra och planeten, för att kunna uppnå en bestående anarki. Ni, precis som jävligt många andra konstnärer, berör mig in till hjärteroten med det ni säger. Men åter till ”vägen till friheten” så tror jag att man människan måste leva i ett samhälligt paradigm där solidariteten, rättvisan, jämlikheten figurerar som sanning. Då kan man titta på alternativen som finns och visst är det så att den administrativa labyrinten i kall betong fungerar som ett hinder för majoritetens bättre välbefinnande, jag snackar om det politiska systemet. Av just den anledningen tänker jag springa rakt in i skiten och demolera det från grunden. Givetvis kan man göra mer saker än att ta fäste i politiken men det är tyvärr där besluten alltid fattas. Om man styr upp opinionen så att den rasar mot något kommer folket i labyrinten att bajsa ner sig och ändra besluten – men det är fortfarande där besluten ändras. Att bekämpa symtomen är bra, men det är sjukdomen skall bort.
Jag tror att, för att åstadkomma viktiga förändringar för att gå mot anarkin (idag ser det ut som en ganska lång väg) måste man ge sig in i politiken – just för att den är så fel.
Av den anledningen har jag styrt upp en Ung Vänster klubb i stan och även om jag själv valt att svälja ett helt åsiktspaket så har jag också tagit möjligheten till att förändra ingredienser i det. Att bli stämplad som klassförrädare av en person som står som medbrottsling till att ha uppmuntrat och väglett mig hit skulle kännas väldigt tungt haha. Jag står fast vid att om man ska förändra det politiska systemet så måste man spränga det inifrån, då måste man in i gröten hur illa det än luktar.

<<<<<<.

Precis som Sture och Johan (om jag förstått dem rätt) så vill placera mig i någon exakt ideologi utan jag går på mina egna värderingar. Gillar inte alls tanken på att svälja en sammansättning av färdiga åsikter, Det enda jag egentligen kan utgå ifrån är det jag själv upplevt och gått igenom. Alla är vi subjektiva, det måste man inse. Det är det som är den viktigaste insikten av dem alla tro jag - att man alltid kan ha fel. Sen är det kanske inte så roligt att tänka så men om man ska kunna utvecklas som människa behöver man ett öppet sinne, tror jag.
Och visst strävar alla efter en bättre värld, i alla fall de som strävar. Men det får man nog också tänka på att "en bättre värld" ser olika ut för olika människor. Till exempel när det gäller rättvisa så tycker vissa att det är när alla är på samma nivå och har samma chanser osv, medan andra tycker rättvisa består i att man får det man förtjänar grundat på vad man presterat (oavsett vilken chans man haft i livet)
Nu blev det där ganska vagt men hoppas ni förstår ungefär.
Och zash när du skriver att folk skulle engagerar sig i det som rör dem... jag kan inte hjälpa det men jag tycker det blir lite motsägelse fullt.. Är inte det egoistiskt?
När det gäller att vissa suger åt sig mer makt och andra inte tar ställning även i ett anarkistiskt samhälle, så tror jag absolut att om man trodde mer på sin förmåga att kunna påverka så skulle man engagera sig mer, men samtidigt blir det ju lite så att vissa får mer makt än andra. På sätt och vis blir det oundvikligt att vissa har makt över andra. Vi är olika helt enkelt. Vad mer kan man säga... det bidrar till orättvisor. Vi kommer nog alltid få leva med dem. Vad jag tror är att man kan göra dem färre och mindre. För mig är det en bättre värld - det jag kämpar för =)

Bra skrivet simon!
Min tanke är att det faktiskt ligger väldigt mycket i vad Johan skriver. Att människan oavsett partipolitiken faktiskt strävar efter en bättre värld. Trots allt är det ju detta som (enligt min uppfattning iaf) är en väldigt stark grundpelare i SvAk musik.
Personligen tror jag att detta är något vårt samhälle hade kunnat ta mycket lärdom utav.
Istället för att som Zash, verklign gå in och försöka påtvinga Johan att kalla sig för Anarkist (Desto roligare blir det utav att han inte ens verkar veta vad anarkism egentligen är. men men... ska hålla mig borta från att direkt kritisera någon).

Varför kan vi inte sluta fokusera på hur vi försöker profiljera oss och istället försöka se till målet: "EN BÄTTRE VÄLRD!"

ONE LOVE

kul att läsa denna diskussionen.

och det skulle vara intressant att veta vad andra som lyssnar på denna musik sympatiserar med för ideologier osv.

För jag började "mitt politiska liv" i ssu, skippade vänstern och fortsatte som oorganiserad kommunist.
Nuförtiden kallar jag mig anarkist.

och jag har alltid tänkt att denna musik och dessa texter passar mig och mina politiska ställningstagande. Det har följt med mig.

Jag har bekanta som inte vet vad kapitalism är,
och bekanta som är sossar, vänsterpartister tillomed borgerliga..
som lyssnar på denna musik.

så vad skapar gemenskapen?

jag undrar hur så olika människor kan lyssna
på samma musik.
För det måste betyda att alla dessa människor också tycker att texterna passar deras politiska ställningstagande..
hur fungerar det? vad tror ni?

Jag har länge tyckt att (S) (V) och (Kp) nuförtiden endast gör ALLT för att se bra ut i borgerlig media osv. och att man kan kalla dem "klassförädare".
( men låt oss skippa den diskussionen hehe)

men är vi egentligen så olika?
det får mig att fundera,
är det jag som är lik dom, eller dom som är lika mig?
Låt oss hoppas på det senare. hehe :)

Och för att tillägga så är jag inte för bilfabriker heller, det finns nog om bilar ute redan, så begagnat är det bästa ifall man nu måste åka bil.

Annars så är kollektivtrafiken den bästa lösningen, och den skulle en större del av skattepengarna gå till i drömsamhället!

Hm. Vad är det som är krångligt med infrastrukturen?
Allt rullar ju på som vanligt. Det kommer finnas läkare, mat och telefoner även fast man lever i ett anarkistiskt samhälle, hehe. Utbildning och liknande kommer ju prioriteras högt så klart. Men så finns det alltid de som tycker att det är roligare med drivmedelsproduktion eller elektronik, då ska de självkart få utbilda sig till det och få jämnställd lön som de i yrken som kirurgi och så vidare.

Varje kommun har egna behov och efterfrågor, och rättar sig efter dom. Men självklart kan det inte finnas till exempel en bilfabrik i varje kommun, så man samarbetar ju självklart med andra kommuner.

Det finns olika riktlinjer inom anarkismen, men många tycker att man ska ha ett slags "råd" i varje kommun, som är valt av folket och som byts ut systematiskt och kan bytas/avsättas av folket.

Många tror att anarkism betyder att man inte har några lagar. Men självklart finns det lagar. Lagar som är självklara, som man kan hitta ifall man känner efter lite, till exempel att man inte ska stjäla skada medmänniskor, inte stjäla från medmänniskor och så vidare.

Detta kanske är individuellt (men de flesta tycker nog såhär också), att man ska avskaffa fängelsen och ersätta det med vård. Då jag verkligen inte tror att människan är ond i naturen, ifall han/hon gjort något "dåligt" så är det bara ett resultat av samhället/uppväxten, och därför kan han/hon få vård och få fortsätta leva sitt liv istället för att bli inlåst, vilket inte hjälper någonting. Fängelsen är ju bara till för att bryta ner en som individ, eftersom många av de som sitter inne faller tillbaka i brottsligheten så borde man ju inse att det inte är en bra lösning.

:)

Intressant absolut och en fin tanke. Och infrastruktur såsom el, vatten, värme, telefoni, mat eller sjukvård, akutvård (avancerad kirurgi etc), drivmedelsproduktion osv osv osv.? Vore intressant att höra om det, eller finns det samtidigt något slags "övre lager" där de självstyrande kommunerna underlättas att samarbeta?

Sen är det väl dags för någon annan att fortsätta i den här diskussionen. Kul var det!

Det skulle föresten vara kul att få veta vad de andra i bandet har för åsikt om den här saken! :)

tycker visst det låter som Johan står bakom budskapen, bra svar å diskussion

Vi säger att varje kommun är självstyrande. Då får de som avsäger sig makten göra det, visst, men då har de gjort det valet. Sen är de som vill vara med och bestämma få göra det. Man ska inte centrera makten för att det finns några som inte vill vara med och bestämma. Och själv tror jag att ifall folk VERKLIGEN visste att det gjorde någon skillnad när de tog beslut så skulle de ta beslut oftare. Eller bara engagera sig i frågor som rör dem, eller intresserar dem, och strunta i de andra. Som det ser ut idag så får man ju välja mellan några partin, som är snarlika varandra, som inte håller det de lovar osv, vart fjärde år. Det är ju nästan så långt ifrån demokrati man kan komma. Folk känner väl att de har blivit svikna allt för många gånger, och därför gett upp hoppet.

Visst. Jag umgås med folk som hatar poliser tex. Mina närmaste vänner delar jag åsikter på ett ickepolitiskt plan - det viktigaste är respekten och kärleken tror jag.

Samma osäkra människa kan hamna både i extrem vänster och höger eller i andra gruppsammanhang som bortser från individen och framhåller åsikterna. Men i det extrema exemplet skulle jag nog bli lite kall i ryggraden och förhoppningsvis tagit upp det med honom/henne.

Sen tycker jag nog det största problemet med tanken om att folket ska ha all makt är att många gärna avsäger sig den, och andra gärna suger åt sig lite extra makt. Alla är så olika... Man förenklar väldigt mycket när man utgår från att folk vill vara helt fria. Men det är en fin tanke.

Johan:

Ja självklart så tycker moderater att de kämpar för en bättre värld. Men tyckte att det var lite vilseledande när du sa att "alla kämpar för en bättre värld", vilket inte är speciellt sant ifall man ser ur sin egna synvinkel. Men jag missförstod nog bara (:

Haha, ja du är anarkist om du är emot ledarksap också, om du anser att folket skall ha makten till fullo, en direkt demokrati.

Jag vet också att moderater kan vara jättetrevliga och sjysta, jag har vänner som har åsikter som är raka motsatsen till mina, men de kommer aldrig kunna bli mina närmaste vänner, för varje gång jag tänker på deras människosyn och deras ideal så tar det emot. Moderater tycker ju att det är rätt att chefer ska tjäna miljontals kronor medan de som arbetar åt dem inte ska tjäna mer än några kronor, ungefär.. Mina närmaste vänner är folk som har humana åsikter och en sund människosyn, där alla är lika värda. Därför tycker inte jag att inbitna moderater kan vara speciellt "bra människor", åsiktsmässigt.

Jag skulle till exempel kunna vara jättebra kompis med en person, och sedan får jag information att han är med i till exempel Nationalsocialistisk front. Där han står för att alla som inte är svenskar ska bli utskickade, samt att folk som är "genetiskt sämre" inte ska få bidrag osv osv. Då skulle jag inse att han inte alls var en så "bra människa". Men enligt dig så skulle du kunna umgås med honom ändå, eller? Eftersom "eftersom jag inte ser folk som deras åsikter eller ideologier." :p

Som ett litet sidoinlägg läs första tråden "ideologi" under kategorin General Knas.

Det här tyckte jag var en kul tråd att följa...

zash:

Det är ju precis det här jag menar. Inskränktheten i att inte vilja försöka se något ur mer än ett perspektiv. Om du någon gång har talat med en insnöad kapitalist så tror dom på fullt allvar att vänstermänniskor kämpar för en sämre och mer inskränkt värld. Dom kämpar inte för en sämre värld även om dom i dina ögon gör det. Kapitalister tror ju att det är vägen ut ur fattigdom, precis som du (och jag) tycker det verkar vara precis tvärtom. Jag har träffat lika egoistiska och oegoistiska människor i alla led...

Om jag kan kalla mig anarkist om jag är emot kapitalistiskt svineri, vara för solidaritet och mot homofobi, sexism, rasism osv. så är jag väl anarkist då. ;)

Moderatslick kan vara svin på alla sätt, men alla är det inte. Sen kanske du har svårt att se mitt perspektiv eftersom jag inte ser folk som deras åsikter eller ideologier. Jag kanske inte håller mig till diskussionstrådens fråga egentligen...

Och jag skriver inte mycket texter i bandet bör påpekas. Det kan vara så att jag förstår hållningen men för det inte alltid helt och fullt står bakom den.

Johan:

Så du tycker att "moderatslick" kan vara "bra" människor? Alltså åsiktsmässigt och ideologiskt menat?

"Det finns trots allt ingen som kämpar för en sämre värld", enligt vem? Jag anser verkligen att moderater kämpar för en sämre värld, då de inte står för solidaritet och för att de står för kapitalism. Hur kan du tycka att egoistiska människor, som tycker att det är okej att exploatera fattiga länder och utnyttja dem för att de har det sämre ställt och är beroende av västvärlden, är bra människor?

Hmm, det är ju emot allt er musik står för.
Anarkismen är inte en "specifik lära", det finns massa smågrenar inom anarkismen. Grundprincipen är bara att man är emot auktoriteter, då man inte tror på ledarskap, och att man är emot kapitalism och för solidaritet. Sen så är man ju självfallet emot homofobi, rasism och sexism osv. Men det behöver nödvändigtvis inte vara något mer.

Och med bra människor menar jag såna som är hyfsat ärliga och framförallt öppna för andra människor och deras åsikter. Det är ju en bra grund för att kunna fungera på ett sätt mot varandra så vi tillsammans kan komma framåt och inte bara stånga oss blodiga med varsin "sanning".

Auktoriteter är kanske en av dom saker vi gemensamt har svårt för i bandet. Och eftersom de flesta ism-tillhörigheter innebär att man är tvungen att infinna sig i en hierarkisk ordning på ett eller annat sätt så blir det väldigt svårt att svälja någonting helt och fullt för någon av oss (om jag nu ska våga att säga nåt för hela bandet).

Personligen så har jag lärt mig i stort sett allt jag tycker och vet av själva livet, möten, motgångar, medgångar - inte av någon annans idéer. Jag ställer mig skeptisk till åsiktspaket men också till onödigt konspiratoriskt nötande om folk man inte vet nåt om. Jag umgås gärna med både moderatslick och vänstersmuts så länge de känns som bra människor. Det finns trots allt ingen som kämpar för en sämre värld... faktiskt.

Man kan ju faktiskt säga att det är att ta ställning när man väljer att inte låsa sig vid en specifik lära. Även det kan vara en aktiv politisk handling, och betyder inte nödvändigtvis att man är för feg för att våga välja. Kanske det ultimata valet är en blandning av många ideologier?

Okej. Men då borde du ju sympatisera med anarkismen eller syndikalismen? Med tanke på att du är en anhängare av solidaritet och är skeptisk till autkoritet. Alltså att folket skall bestämma och inte någon ledare. Plus att du är antikapitalist. Ta ställning, haha.

Jag har väldigt svårt att helt och fullt känna mig hemma i någon ism alls. Men om vi talar om värderingar kan jag nog i alla fall säga att jag är en stark anhängare av solidaritet, riktig sådan. Tror inte heller att marknadskrafterna klarar av att bygga en vettig värld, ett sätt att förhålla sig till planeten vi lever på som är hållbart.

Jag tar liksom ställning till frågor efterhand, utifrån mina värderingar.

Jag är för övrigt jävligt skeptisk till allt vad auktoriteter heter.

Ja, det har jag också undrat. Inte politisk åsikt, utan politisk ideologi.

Förstår att det är individuellt från medlem till medlem, men vilka som sympatiserar med tex anarkismen, kommunismen, syndikalismen, socialdemokratin(?, haha) eller liknande.

Skulle vara trevligt att veta!

Alla i SvAk har egna åsikter om allt, däribland politik. Men, vad menar du med politisk åsikt? Om vad?

Vad är er politiska åsikt? om man får fråga